TNM-klassifikation huvud- och halscancer
TNM‑klassificering och korrekt stadieindelning är grundläggande vid huvud‑ och halscancer, eftersom de utgör basen för prognosbedömning, riskstratifiering och behandlingsval.
KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för adjuvant behandling av vuxna med njurcellscancer vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserade lesioner2.
Här följer ett sammandrag av ESMOs ställningstagande och rekommendation vid adjuvant behandling av klarcellig njurcancer.3
Fas III-studien KEYNOTE-564 utvärderade pembrolizumab (17 cykler med 200 mg var tredje vecka) jämfört med placebo som adjuvant behandling hos 994 patienter med klarcellig njurcancer utav intermediär-hög eller hög risk (enligt studieprotokollets definition) eller M1 och ingen påvisbar sjukdom (NED) .
Efter en medianuppföljningstid på 57,2 månader visade pembrolizumab förbättrad total överlevnad (OS) [hazard ratio (HR) 0,62, 95% konfidensintervall (CI) 0,44-0,87, P = 0,005] och sjukdomsfri överlevnad (DFS) (HR 0,72, 95% CI 0,59-0,87) jämfört med placebo.
Detta är den första adjuvanta behandlingen med bevisad överlevnadsfördel vid operabel njurcancer och rekommenderas för patienter med intermediär-hög och hög risk (KEYNOTE-564 kriterier) klarcellig njurcancer, efter noggrann patientutvärdering och rådgivning om potentiella akuta och långsiktiga biverkningar. Om behandlingen används bör den påbörjas inom 12 veckor efter operation och fortsätta i upp till ett år.
DFS och rapporterade OS-fördelar som observerats i KEYNOTE-564 skiljer sig från andra studier av immunterapi i adjuvantmiljön (t.ex. atezolizumab och ipilimumab–nivolumab). Skillnader i studiedesign, behandlingslängd, substans-aktivitet eller ökad toxicitet associerad med användningen av ipilimumab kan ge förklaringar till de skilda resultaten. Biomarkörsdata från dessa studier är också nödvändiga. Adjuvanta VEGFR-riktade terapier har visat inkonsekventa fördelar i fas III-randomiserade studier.
Adjuvant pembrolizumab skall övervägas för patienter med intermediär-hög och hög risk (KEYNOTE-564 kriterier) klarcellig njurcancer, efter noggrann patientutvärdering och rådgivning om potentiella akuta och långsiktiga biverkningar. Behandlingen bör starta inom inom 12 veckor efter operation och fortsätta i upp till ett år.
Rekommendationen stärks från tidigare “I, C” till “I, A” medan ESMO-MBCS- graderingen (v 1.1 ) fortsätter vara “A”.
NT-rådet rekommenderar adjuvant KEYTRUDA sedan mars 2022 för patienter med klarcellig njurcancer och riskfaktorer enligt KEYNOTE-564-kriterier4.
I vårdprogrammet5 skriver man att adjuvant behandling med pembrolizumab i 12 månader kan erbjudas till patienter i gott allmäntillstånd med klarcellig njurcancer och någon av följande riskfaktorer:
Vidare påpekar man att patienten bör diskuteras på MDK och vid beslut att ge behandlingen ska den startas inom tre månader efter kirurgi.
Hur ser Kaplan-Meierestimatet för överlevnad ut? Vilken efterföljande behandling fick patienterna i respektive behandlingsarm? Säkerheten?
TNM‑klassificering och korrekt stadieindelning är grundläggande vid huvud‑ och halscancer, eftersom de utgör basen för prognosbedömning, riskstratifiering och behandlingsval.
Under 2025 gjorde MSD tillsammans med Lungcancerföreningen och Kantar en undersökning om lungcancerpatienternas upplevelser i primärvården.
MSD och KEYTRUDA (pembrolizumab) har bidragit till att omforma behandlingen av metastatisk icke-småcellig lungcancer- så har resan sett ut.
KEYTRUDA® (pembrolizumab); Antineoplastiska medel, PD-1/PDL-1-hämmare, L01FF02, Rx, Ingår inte i högkostnadsskyddet. Koncentrat till infusionsvätska 25 mg/ml. Injektionsvätska, lösning 395 mg respektive 790 mg. Det är viktigt att kontrollera etiketten på injektionsflaskan för att säkerställa att rätt formulering (intravenös eller subkutan) förbereds och administreras till patienten enligt ordination, för att minska risken för felmedicinering. SPC 03/2026
Indikationer – där inget specifikt anges gäller indikationen för både intravenös- och subkutan administrering
Melanom
Intravenös infusion:
Subkutan lösning:
Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
KEYTRUDA i kombination med platinabaserad kemoterapi som neoadjuvant behandling, och därefter fortsatt som monoterapi för adjuvant behandling, är indicerat för behandling av resektabel icke småcellig lungcancer hos vuxna med hög risk för recidiv.
KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna patienter med:
KEYTRUDA som kombinationsbehandling är indicerat för vuxna patienter med:
Malignt pleuramesoteliom (MPM)
Klassiskt Hodgkins lymfom (cHL)
Intravenös infusion:
Subkutan lösning:
Urotelial cancer (UC)
Skivepitelcancer i huvud och hals (HNSCC)
Njurcellscancer (RCC)
Cancer som uppvisar hög mikrosatellitinstabilitet (MSI-H) eller defekt mismatch repair (dMMR)
Kolorektalcancer (CRC)
KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för vuxna med CRC som uppvisar MSI-H eller dMMR i följande behandlingslinjer:
Icke-kolorektal cancer
KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av följande tumörer som uppvisar MSI-H eller dMMR hos vuxna med:
Esofaguscancer
Trippelnegativ bröstcancer (TNBC)
Endometriecancer (EC)
Cervixcancer
Adenokarcinom i ventrikel eller gastroesofageala övergången
Gallvägscancer
Ovarialcancer
Dosering och administreringssätt: Behandling ska initieras och övervakas av specialistläkare med erfarenhet av cancerbehandling. Om PD-L1-uttrycket specificeras i indikationen ska patienturvalet för behandling med KEYTRUDA baseras på tumöruttrycket av PD-L1, vilket bekräftas med en validerad testmetod. Om specificerat i indikationen ska patienturvalet för behandling med KEYTRUDA baseras på tumörstatus avseende MSI-H/dMMR, vilket bör bekräftas med en validerad testmetod.
KEYTRUDA injektionsvätska, lösning är endast avsedd för subkutan användning.Administrera inte KEYTRUDA injektionsvätska, lösning intravenöst. KEYTRUDA koncentrat till infusionsvätska, lösning är enbart avsett för intravenös användning. KEYTRUDA koncentrat till infusionsvätska, lösning är inte avsett för subkutan administrering.
Intravenös infusion: Den rekommenderade dosen av KEYTRUDA för vuxna är antingen 200 mg var 3:e vecka eller 400 mg var 6:e vecka administrerat som en intravenös infusion under 30 minuter. Den rekommenderade dosen av KEYTRUDA som monoterapi för pediatriska patienter från 3 år med cHL eller för patienter från 12 års ålder med melanom är 2 mg/kg kroppsvikt (upp till maximal dos på 200 mg), var 3:e vecka administrerat som en intravenös infusion under 30 minuter.
Subkutan lösning: Den rekommenderade dosen av KEYTRUDA injektionsvätska, lösning för vuxna är antingen 395 mg var 3:e vecka administrerat som en subkutan injektion under 1 minut eller 790 mg var 6:e vecka administrerat som en subkutan injektion under 2 minuter.
Patienter som får pembrolizumab intravenöst kan byta till subkutan pembrolizumab vid nästa schemalagda dos. Patienter som får pembrolizumab subkutant kan byta till intravenös pembrolizumab vid nästa schemalagda dos.
Patienter bör behandlas med KEYTRUDA till dess att sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet inträffar (och upp till maximal behandlingstid om det är specificerat för en indikation). Det rekommenderas att kliniskt stabila patienter med initialt tecken på sjukdomsprogression ska stå kvar på behandling till dess att sjukdomsprogress har bekräftats.
För adjuvant behandling av melanom, NSCLC eller RCC ska KEYTRUDA administreras till och med sjukdomsrecidiv, oacceptabel toxicitet eller maximalt under ett års tid.
För neoadjuvant och adjuvant behandling av resektabel NSCLC ska patienter behandlas neoadjuvant med kemoterapi i kombination med 4 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka, eller 2 doser med 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka, eller till sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion, eller oacceptabel toxicitet. Detta följs av adjuvant behandling med 13 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) som monoterapi var 3:e vecka, eller 7 doser 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka, eller till recidiv eller oacceptabel toxicitet. Patienter med sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller som får oacceptabel toxicitet relaterat till
KEYTRUDA i kombination med kemoterapi vid neoadjuvant behandling ska inte få KEYTRUDA som monoterapi för adjuvant behandling.
För neoadjuvant och adjuvant behandling av resektabel lokalt avancerad HNSCC ska patienter behandlas neoadjuvant med 2 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka som monoterapi eller 1 dos med 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) eller till sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion, eller oacceptabel toxicitet. Detta följs av adjuvant behandling i kombination med strålning med eller utan konkomitant cisplatin med 3 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka eller 2 doser med 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka. Därefter ges 12 doser med KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) som monoterapi var 3:e vecka eller 6 doser med 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka, eller till recidiv eller oacceptabel toxicitet. Patienter med sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller som får oacceptabel toxicitet relaterat till KEYTRUDA som monoterapi vid neoadjuvant behandling ska inte få KEYTRUDA i kombination med strålning med eller utan konkomitant cisplatin som adjuvant behandling.
För neoadjuvant och adjuvant behandling av TNBC ska patienter behandlas neoadjuvant i med kemoterapi i kombination med 8 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka eller 4 doser med 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka eller till sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller oacceptabel toxicitet. Detta följs av adjuvant behandling med 9 doser KEYTRUDA 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka eller 5 doser KEYTRUDA 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka som monoterapi eller till recidiv eller oacceptabel toxicitet. Patienter med sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller som får oacceptabel toxicitet relaterat till KEYTRUDA i kombination med kemoterapi vid neoadjuvant behandling ska inte få KEYTRUDA som monoterapi för adjuvant behandling.
För lokalt avancerad cevixcancer ska patienter behandlas med KEYTRUDA i kombination med radiokemoterapi, följt av KEYTRUDA som monoterapi. KEYTRUDA kan administreras som antingen 200 mg (iv) eller 395 mg (sc) var 3:e vecka eller 400 mg (iv) eller 790 mg (sc) var 6:e vecka, till sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller i upp till 24 månader.
Vid administrering av KEYTRUDA som en del av en kombinationsbehandling med intravenös kemoterapi ska KEYTRUDA administreras först.
Vid administrering av KEYTRUDA som en del av en kombinationsbehandling med enfortumab vedotin ska KEYTRUDA administreras efter enfortumab vedotin när det ges samma dag. Se även förskrivningsinformationen för kemoterapierna och övriga läkemedel som administreras i kombination med KEYTRUDA.
Behandling med KEYTRUDA ska sättas ut permanent vid följande tillstånd:
Vid användning i kombination med lenvatinib ska ett eller båda läkemedlen avbrytas vid behov. Lenvatinib ska pausas, dosreduceras eller sättas ut i enlighet med förskrivningsinformationen för lenvatinib vid kombination med KEYTRUDA. Ingen dosreducering rekommenderas för KEYTRUDA.
Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.
Varningar och försiktighet: För påvisande av tumörens PD-L1-uttryck är det viktigt att välja en validerad och robust metod för att minimera antalet falskt negativa eller falskt positiva utfall.
De flesta immunmedierade biverkningar som förekom under behandling med KEYTRUDA var reversibla och hanterades med uppehåll i behandlingen med KEYTRUDA, administrering av kortikosteroider och/eller understödjande behandling. Immunmedierade biverkningar har också debuterat efter den sista dosen av KEYTRUDA.
För biverkningar som misstänks vara immunmedierade bör lämplig utvärdering utföras för att bekräfta etiologin eller utesluta andra orsaker. För patienter vars immunmedierade biverkningar inte kunde kontrolleras med kortikosteroider kan, baserat på begränsade data från kliniska studier, andra systemiska immunsuppressiva läkemedel övervägas. Immunmedierade biverkningar som förekommit i samband med behandling inkluderar pneumonit, kolit, hepatit, nefrit och endokrinopatier.
Långvarig hormonell substitutionsbehandling kan vara nödvändig i fall av immunmedierade endokrinopatier. Allvarliga immunmedierade hudbiverkningar har rapporterats hos patienter som fått KEYTRUDA. Fall av SJS och TEN, vissa med dödlig utgång, har rapporterats hos patienter som fått KEYTRUDA. Om SJS eller TEN bekräftas ska KEYTRUDA sättas ut permanent. Ytterligare kliniskt signifikanta, immunmedierade biverkningar, inklusive allvarliga fall och fall med dödlig utgång, har rapporterats i kliniska studier eller efter godkännandet. Fall av graft-versus-host disease (GVHD) och hepatisk venös ocklusiv sjukdom (VOD) har observerats hos patienter med cHL som genomgått allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) efter tidigare exponering för KEYTRUDA.
Avstötning av organtransplantat har rapporterats efter godkännandet för försäljning hos patienter som behandlas med PD-1-hämmare. Behandling med KEYTRUDA kan öka avstötningsrisken hos organtransplanterade patienter.
Hos patienter som genomgått allogen HSCT har akut GVHD, inklusive GVHD med dödlig utgång, rapporterats efter behandling med KEYTRUDA. Till dess att ytterligare data blir tillgänglig, bör noggrant övervägande av de potentiella fördelarna med HSCT och den eventuella ökade risken för transplantationsrelaterade komplikationer göras från fall till fall.
Allvarliga infusionsrelaterade reaktioner, inklusive överkänslighetsreaktioner och anafylaxi, har rapporterats hos patienter som behandlats med KEYTRUDA.
KEYTRUDA i kombination med kemoterapi ska användas med försiktighet till patienter ≥ 75 år efter noggrant övervägande av det potentiella nytta-riskförhållandet på individuell basis. För användning av KEYTRUDA som adjuvant behandling av patienter med melanom har en trend mot ökad frekvens av svåra och allvarliga biverkningar hos patienter ≥ 75 år har observerats. Säkerhetsdata för KEYTRUDA som adjuvant behandling av patienter ≥ 75 år med melanom är begränsade.
Vid urotelial cancer ska läkaren innan insättning av behandling överväga den fördröjda effekten av KEYTRUDA hos patienter med sämre prognos som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi. Vid användning av KEYTRUDA i kombinationsbehandling för patienter med NSCLC och HNSCC är de observerade biverkningsfrekvenserna högre, vilket speglar bidragen från var och en av komponenterna.
När KEYTRUDA ges med axitinib, har högre frekvenser än väntat rapporterats av förhöjda ALAT och ASAT av grad 3 och 4 hos patienter med avancerad RCC. Det saknas direkt jämförande studier av säkerheten för KEYTRUDA i kombinationsbehandling mot KEYTRUDA som monoterapi. Kolangit och gallvägsrelaterade infektioner är inte ovanligt hos patienter med gallvägscancer. Patienter med gallvägscancer (speciellt de med stent i gallvägarna) ska därför undersökas för utveckling av kolangit eller gallvägsinfektion innan behandling påbörjas och regelbundet därefter.
Patientkort: Alla förskrivare av KEYTRUDA måste vara insatta i förskrivarformationen och behandlingsriktlinjerna avseende KEYTRUDA. Förskrivaren måste diskutera riskerna med KEYTRUDA-behandling med patienten. Patienten ska förses med ett patientkort i samband med varje förskrivning.
Särskilda patientgrupper: Äldre; Ingen dosjustering behövs för patienter ≥ 65 år. Nedsatt njurfunktion; Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion. KEYTRUDA har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion. Nedsatt leverfunktion; Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt eller måttligt nedsatt leverfunktion. KEYTRUDA har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion. Pediatrisk population; Säkerhet och effekt för intravenös KEYTRUDA för barn under 18 år har inte fastställts med undantag för pediatriska patienter med melanom eller cHL. Säkerhet och effekt för pembrolizumab subkutan formulering har inte fastställts i kliniska studier.
Biverkningar: KEYTRUDA förknippas oftast med immunmedierade biverkningar. De flesta av dessa, inklusive allvarliga biverkningar, gick i regress efter initiering av lämplig medicinsk behandling eller utsättande av KEYTRUDA.
Subkutan formulering
Säkerhetsprofilen för KEYTRUDA injektionsvätska, lösning i kombination med platinabaserad dubbel kemoterapi (utvärderad hos 126 och 251 patienter som behandlades med intravenösa respektive subkutana formuleringar) var överlag konsekvent med den kända säkerhetsprofilen för intravenös pembrolizumab i kombination med kemoterapi, med en ytterligare biverkning i form av reaktion vid injektionsstället (2,4 % i behandlingsgruppen med subkutan pembrolizumab), vilka alla var grad 1.
Säkerheten för intravenös KEYTRUDA som monoterapi har utvärderats hos 7 631 patienter med olika tumörtyper med avseende på fyra doser (2 mg/kg kroppsvikt var 3:e vecka, 200 mg var 3:e vecka eller 10 mg/kg kroppsvikt varannan eller var 3:e vecka) i kliniska studier. I denna patientgrupp var de vanligaste biverkningarna trötthet (31 %), diarré (22 %) och illamående (20 %). Majoriteten av de biverkningar som rapporterades var av grad 1 eller 2 i allvarlighetshetsgrad. De allvarligaste biverkningarna som rapporterades för monoterapi var immunmedierade biverkningar och allvarliga infusionsrelaterade reaktioner.
Säkerheten för intravenös KEYTRUDA i kombination med kemoterapi, strålbehandling eller radiokemoterapi har utvärderats i kliniska studier omfattande 7015 patienter med olika tumörtyper som fick 200 mg, 2 mg/kg kroppsvikt eller 10 mg/kg kroppsvikt av KEYTRUDA var 3:e vecka eller 400 mg pembrolizumab var 6:e vecka. De mest frekvent förekommande biverkningarna var, anemi (51 %), illamående (50 %), trötthet (36 %), diarré (35 %), förstoppning (32 %), kräkningar (27 %), och nedsatt aptit (26 %). Incidensen av biverkningar av grad 3-5 hos patienter med NSCLC var 69 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 61 % för enbart kemoterapi, för patienter med HNSCC var incidensen 80 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA (kemoterapi eller strålbehandling med eller utan kemoterapi) och 79 % för kemoterapi tillsammans med cetuximab eller strålbehandling med eller utan kemoterapi. För patienter med esofaguscancer var incidensen 86 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 83 % för enbart kemoterapi, och för patienter med TNBC var incidensen 80 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 77 % för enbart kemoterapi. För patienter med cervixcancer var incidensen 77 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab (kemoterapi, med eller utan bevacizumab, eller i kombination med radiokemoterapi) och 71 % för kemoterapi med eller utan bevacizumab eller enbart radiokemoterapi. För patienter med ventrikelcancer var incidensen 74 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab (kemoterapi med eller utan trastuzumab) och 68 % för kemoterapi med eller utan trastuzumab, hos patienter med gallvägscancer var incidensen 85 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 84 % för enbart kemoterapi, för patienter med endometriecancer var incidensen 59 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 46 % för enbart kemoterapi, för patienter med malignt pleuramesoteliom var incidensen 44 % för kombinations-behandling med pembrolizumab och 30 % för enbart kemoterapi, och för patienter med ovarialcancer var incidensen 83 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab (kemoterapi med eller utan bevacizumab) och 71 % för kemoterapi med eller utan bevacizumab. Säkerheten för intravenös KEYTRUDA i kombination med axitinib eller lenvatinib vid avancerad RCC har utvärderats i kliniska studier med 1 456 patienter med avancerad RCC eller avancerad EC som fått 200 mg KEYTRUDA var 3:e vecka och antingen 5 mg axitinib två gånger dagligen eller 20 mg lenvatinib en gång dagligen, såsom lämpligt. I dessa patientpopulationer var de mest frekvent förekommande biverkningarna diarré (58 %), hypertoni (54 %), hypotyreos (46 %), trötthet (41 %), nedsatt aptit (40 %), illamående (40 %), artralgi (30 %), kräkningar (28 %), viktnedgång (28 %), dysfoni (28 %), buksmärta (28 %), proteinuri (27 %), palmar-plantar erytrodysestesi (26 %), hudutslag (26 %), stomatit (25 %), förstoppning (25 %), muskuloskeletal smärta (23 %), huvudvärk (23 %) och hosta (21 %). Incidensen av biverkningar grad 3-5 var 80 % för KEYTRUDA i kombination med antingen axitinib eller lenvatinib och 71 % för enbart sunitinib. För patienter med EC var incidensen av biverkningar grad 3-5 89 % för KEYTRUDA i kombination med lenvatinib och 73 % för enbart kemoterapi.
Följande mycket vanliga biverkningar rapporterades för ≥ 1 av 10 patienter vid intravenös KEYTRUDA:
Monoterapi: anemi, hypotyreos*, minskad aptit, huvudvärk, dyspné, hosta, diarré, buksmärta*, illamående, kräkning, förstoppning, hudutslag*, klåda*, muskuloskeletal smärta*, artralgi, trötthet, asteni, ödem*, pyrexi. Kombination med kemoterapi, strålbehandling eller radiokemoterapi: anemi, neutropeni, trombocytopeni, hypotyreos*, hypokalemi, minskad aptit, sömnlöshet, perifer neuropati, huvudvärk, dyspné, hosta, diarré, illamående, kräkning, buksmärta*, förstoppning, alopeci, klåda*, hudutslag*, artralgi, muskuloskeletal smärta*, trötthet, asteni, pyrexi, ödem*, förhöjt ALAT/ASAT. Kombination med axitinib eller lenvatinib: infektion i urinvägarna,anemi, hypotyreos, minskad aptit, huvudvärk, förändrad smakuppfattning, hypertoni, dyspné, hosta, diarré, buksmärta*, illamående, kräkning, förstoppning, hudutslag*, klåda*, artralgi, muskuloskeletal smärta*, myosit*, smärta i extremiteter, trötthet, asteni, ödem*, pyrexi, förhöjt lipas, förhöjt ALAT/ASAT, förhöjt blodkreatinin.
Följande vanliga biverkningar rapporterades för 1-10 av 100 patienter vid intravenös KEYTRUDA:
Monoterapi: lunginflammation, trombocytopeni, neutropeni, lymfopeni, infusionsrelaterad reaktion*, hypertyreos, hyponatremi, hypokalemi, hypokalcemi, sömnlöshet, yrsel, perifer neuropati, letargi, förändrad smakuppfattning, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, hypertoni, pneumonit*, kolit*, muntorrhet, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, hudrodnad, dermatit, torr hud, vitiligo*, eksem, alopeci, akneliknande utslag, smärta i extremiteter, myosit*, artrit*, influensaliknande symtom, frossa, förhöjt ASAT/ALAT, hyperkalcemi, förhöjda alkaliska fosfataser (ALP), förhöjd nivå av bilirubin i blodet, förhöjt blodkreatinin. Kombination med kemoterapi, strålbehandling eller radiokemoterapi: lunginflammation, febril neutropeni, leukopeni, lymfopeni, infusionsrelaterad reaktion*, binjurebarksvikt*, hypertyreos*, tyreoidit*, hyponatremi, hypokalcemi, yrsel, förändrad smakuppfattning, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, hypertoni, pneumonit*, kolit*, muntorrhet, gastrit*, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, dermatit, hudrodnad, torr hud, akneliknande utslag, eksem, myosit*, smärta i extremiteter, artrit*, akut njurskada, influensaliknande sjukdom, frossa, reaktion vid injektionsstället (sc), förhöjd nivå bilirubin i blodet, förhöjt alkaliskt fosfatas (ALP), förhöjt blodkreatinin, hyperkalcemi. Kombination med axitinib eller lenvatinib: lunginflammation, neutropeni, trombocytopeni, lymfopeni, leukopeni, infusionsrelaterad reaktion*, binjurebarksvikt*, hypertyreos, tyreoidit*, hyponatremi, hypokalemi, hypokalcemi, sömnlöshet, yrsel, perifer neuropati, letargi, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, pneumonit*, kolit*, pankreatit*, gastrit, muntorrhet, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, dermatit, torr hud, hudrodnad, akneliknande utslag, alopeci, artrit*, nefrit*, influensaliknande sjukdom, frossa, förhöjt amylas, förhöjda ALP, hyperkalcemi, förhöjd nivå bilirubin i blodet.
*) Dessa termer representerar en grupp av relaterade händelser som beskriver ett medicinskt tillstånd snarare än en enstaka händelse.
När pembrolizumab administreras i kombination med enfortumab vedotin, se produktresumén för enfortumab vedotin innan behandlingen påbörjas. Säkerheten för intravenös pembrolizumab i kombination med enfortumab vedotin har utvärderats hos 564 patienter med inoperabel eller metastaserad urotelial cancer som fick 200 mg pembrolizumab på dag 1 och 1,25 mg/kg enfortumab vedotin på dag 1 och 8 i varje 21-dagarscykel. Totalt sett observerades en högre incidens av biverkningar för pembrolizumab i kombination med enfortumab vedotin än för pembrolizumab som monoterapi, vilket återspeglar bidraget av enfortumab vedotin och den längre durationen av behandlingen med kombinationsbehandlingen. Biverkningarna liknade generellt de som observerats hos patienter som fått pembrolizumab eller enfortumab vedotin som monoterapi. Incidensen av makulopapulära utslag var 36 % av alla grader (10 % grad 3-4), vilket är högre än vad som observerats för pembrolizumab som monoterapi. Generellt var biverkningsfrekvenser högre hos patienter ≥ 65 år jämfört med < 65 år, särskilt för allvarliga biverkningar (56,3 % respektive 35,3 %) och biverkningar ≥ grad 3 (80,3 % respektive 64,2 %), vilket liknande observationerna för kemoterapi-komparatorn.
Immunogenicitet: I kliniska studier med patienter som behandlades med pembrolizumab 2 mg/kg kroppsvikt var 3:e vecka, 200 mg var 3:e vecka eller 10 mg/kg kroppsvikt varannan eller var 3:e vecka som monoterapi hade 36 (1,8 %) av 2 034 utvärderbara patienter positiva testsvar för behandlingsinducerade antikroppar mot pembrolizumab, varav 9 (0,4 %) patienter hade neutraliserande antikroppar mot pembrolizumab.
I en klinisk studie med patienter som behandlades med subkutan administrering av KEYTRUDA injektionsvätska, lösning 790 mg var 6:e vecka eller intravenös administrering av pembrolizumab 400 mg var 6:e vecka, med en medianduration av behandling med subkutan pembrolizumab som översteg 6 månader (intervall: 1 dag till 12,5 månader), utvecklade 1,4 % (3/211) av patienterna behandlingsinducerade antikroppar mot pembrolizumab och 0,5 % (1/211) utvecklade neutraliserande antikroppar. I den intravenösa pembrolizumabgruppen utvecklade 0,9 % (1/114) av patienterna behandlingsinducerade antikroppar mot pembrolizumab och 0 % (0/114) utvecklade neutraliserande antikroppar. Det fanns inga tecken på förändrad farmakokinetisk profil eller säkerhetsprofil vid utveckling av anti pembrolizumab eller neutraliserande antikroppar oavsett adminstreringssätt (iv eller sc). Immunogenicitetsprofilen för subkutan pembrolizumab var i linje med den kända immunogenicitetsprofilen för intravenös pembrolizumab. Förekomsten av behandlingsframkallade anti-behandlingsinducerade antikroppar mot rekombinant berahyaluronidas alfa-antikroppar var 1,5 % (3/194), med låga titervärden rapporterade för alla tre individer och ingen detekterbar systemisk koncentration av rekombinant berahyaluronidas alfa. Den kliniska betydelsenrelevansen av utvecklingen av antikroppar mot anti-rekombinant berahyaluronidas alfa-antikroppar efter behandling med subkutan pembrolizumab är okänd.
Interaktioner: Inga formella farmakokinetiska interaktionsstudier har utförts med KEYTRUDA. Eftersom KEYTRUDA elimineras från cirkulationen genom katabolism förväntas inga metabola läkemedelsinteraktioner. Användning av systemiska kortikosteroider eller immunsuppressiva läkemedel före start av KEYTRUDA bör undvikas på grund av potentiell påverkan på KEYTRUDA:s farmakodynamiska aktivitet och effekt.
Fertilitet, graviditet och amning: Det finns inga data från användning av KEYTRUDA hos gravida kvinnor. KEYTRUDA ska inte användas under graviditet såvida inte kvinnans kliniska tillstånd kräver behandling med KEYTRUDA. Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod under behandling med KEYTRUDA och under minst 4 månader efter den sista dosen av KEYTRUDA. Det är okänt om KEYTRUDA utsöndras i bröstmjölk. Ett beslut bör fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta behandling med KEYTRUDA efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan. Inga kliniska data finns tillgängliga avseende eventuella effekter av KEYTRUDA på fertiliteten.
För fullständig information se fass.se
SE-KEY-00435 03/2026
För att se detta innehåll måste du vara kvalificerad sjukvårdspersonal. Arbetar du inom hälso- och sjukvården? Klicka för att bekräfta