Frågor & svar pneumokockvaccination


Svar: Vaccination mot pneumokocker kan bidra till att minska sjukdomsbördan och därmed behovet av antibiotikabehandling. Personer som tillhör riskgrupper löper en ökad risk att drabbas av allvarlig pneumokocksjukdom, och vaccination kan förebygga allvarlig sjukdom hos dessa individer.1


Svar: I Sverige finns det två olika typer av pneumokockvaccin: polysackaridvaccin (PPV23) och konjugatvaccin (PCV).

Polysackaridvaccinet innehåller kapselpolysackarid från 23 olika pneumokockserotyper. Det inducerar inte T-cellsmedierat immunsvar eller immunologiskt minne. De yngsta barnen svarar dåligt på rent polysackaridvaccin och ska därför inte ges till barn under 2 år.1

Konjugatvaccin innehåller polysackarid som är kopplad till bärarprotein, vilket medför att även de yngsta barnen får bra immunförsvar. Det ger även ett T-cellsmedierat immunsvar och immunologiskt minne.1


Svar:

Serotyper hänvisar till varianter av en viss mikroorganism (i detta fall Streptococcus pneumoniae), som skiljer sig åt baserat på antigeniska egenskaper, särskilt ytantigener på deras kapslar. Dessa kapselantigener påverkar hur immunsystemet reagerar på infektionen och kan påverka både sjukdomens förlopp och effektiviteten hos vacciner. Det finns cirka 100 olika serotyper av pneumokocker. Tio av dessa hundra orsakar 70% av invasiv pneumokocksjukdom (IPD) i Europa.2

Behandling: Vissa serotyper kan vara mer resistenta mot antibiotika, vilket kan påverka behandlingsval och strategier för hantering av infektioner.2


Svar: Pneumokocksjukdomar orsakade av särskilda serotyper har flera viktiga betydelser:

Sjukdomens allvarlighetsgrad: Vissa serotyper är kända för att orsaka mer allvarliga infektioner och komplikationer, inklusive långvariga lungproblem och högre dödlighet.2

Vaccinationseffektivitet: Pneumokockvacciner skyddar mot specifika serotyper. Om en serotyp som inte omfattas av vaccin blir vanligare kan det leda till ökade fall av pneumokocksjukdom, vilket kallas ”serotyp utbyte” eller ”serotyp shift”.2

Antibiotikaresistens: Vissa serotyper är mer benägna att utveckla resistens mot antibiotika, vilket gör behandling svårare och ökar behovet av att övervaka och anpassa behandlingsstrategier.2

Folkhälsopolicyer: Kännedom om prevalensen av specifika serotyper kan påverka vaccinationstrategier och riktlinjer för immunisering, särskilt bland utsatta grupper som barn och äldre.2


Svar: Nej, pneumokocker är en bakteriell patogen som kan orsaka pneumokocksjukdom. Sjukdomen kan drabba alla, året runt, men är vanligast hos barn under två år och hos personer över 65 år.2


Svar: Vaccination mot pneumokockinfektion ingår i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Personer som är 2 år eller äldre och som hör till riskgrupper vilka omfattas av vaccinationsprogrammet ska erbjudas vaccination enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Riskgrupper som rekommenderas vaccination identifieras enligt följande:

Ökad risk:

  • Kronisk hjärtsjukdom
  • Kronisk lungsjukdom
  • Andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion/ hostkraft
  • Kronisk leversjukdom
  • Kronisk njursvikt
  • Diabetes mellitus
  • 65 år och äldre
  • Tidigare invasiv pneumokocksjukdom
  • Rökare
  • Svetsare
  • Alkohol- och narkotikaberoende

Mycket hög risk (vuxna 18 år eller äldre, barn 2-17 år)*:

  • Aspleni/hypospleni
  • Likvorläckage
  • Cystisk fibros
  • Cochleaimplantat
  • Organtransplantation
  • Nedsatt immunförsvar pga sjukdom eller behandling

*Vissa särskilda riskgrupper rekommenderas vaccination med både konjugatvaccin och polysackaridvaccin (PPV23).1


Svar: Sedan den 1 september 2026 ska alla personer 65 år eller äldre i Sverige erbjudas kostnadsfri vaccination mot pneumokocker. Prata med din regionalt ansvariga kontakt kring vad som gäller i din region. Stickavgifter kan tillkomma i vissa regioner.3


Svar:

Personer med diabetes har ett försvagat immunsystem, vilket gör dem mer mottagliga för infektioner som pneumokocksjukdom. Dessutom kan infektioner leda till höga blodsockernivåer, vilket ytterligare försvagar immunförsvaret. Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att dessa personer vaccineras för att minska risken för allvarliga komplikationer.5 

Personer med kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar och lungsjukdomar har ett försvagat försvar mot infektioner. Vaccination kan skydda dessa individer från allvarliga sjukdomar och komplikationer.2

Personer med svår astma eller KOL har redan nedsatt lungfunktion, vilket gör dem mer sårbara för lunginflammation och andra pneumokocksjukdomar.6


Svar: Ja, pneumokockvaccination kan ges samtidigt som influensavaccin eller mRNA-vaccin mot covid-19. Vid samtidig administrering bör olika injektionsställen användas. Att ge fler vaccin vid samma tillfälle kan öka risken för biverkningar, särskilt hos sköra patienter. Därför behöver en medicinsk bedömning göras i varje enskilt fall av samvaccination med influensa och covid.2


Svar: Behovet av revaccination är inte säkerställt för konjugatvaccin. Revaccination beror på vilket vaccinationsschema som individen följer, vilket kan i sig bero på om individen tillhör en medicinsk riskgrupp, och om de är tidigare vaccinerade. Mer information om revaccination finns på Folkhälsomyndigheten.se.2


Svar: År 2025 anmäldes 1550 fall av invasiv pneumokockinfektion i Sverige, vilket enligt Folkhälsomyndigheten motsvarar 14,6 fall per 100 000 invånare. Så här har incidensen för pneumokocksjukdom sett ut i Sverige under tid.


Svar:  Det finns olika åtgärder som kan tas för att skydda fler individer.

Exempel för vårdcentraler:

  • Kalla patienter till vaccination
  • Prata om vaccination vid årskontroller
  • Påminna om eventuell revaccination
  • Se till att patientmaterial finns tillgängligt för att öka kunskapen om pneumokocker

Exempel för regioner:

  • Sätta vaccinationsmål
  • Dela framgångsfaktorer för ökad vaccinationstäckningsgrad med andra regioner

Erbjuda utbildningstillfällen


Svar: Ja, vi på MSD har olika typer av patientmaterial

  1. Patientbroschyrer på olika språk för att fler individer ska kunna få kunskap om pneumokocker. Broschyrerna finns på arabiska, turkiska, somali, urdu, engelska och svenska.
  2. Affischer för väntrum
  3. Checklista – patienten kan fylla i om de tillhör en riskgrupp, vilket sparar tid under vårdbesöket.

Referenser

1Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper. Publicerad 25 januari 2019. Uppdaterad 1 september 2026.

2European Centre for Disease Prevention and Control. Invasive pneumococcal disease.  ECDC. Annual epidemiological report for 2022. Uppdaterad 14 januari 2025. Hämtad: 25 september 2026.

31177 Vårdgivarguiden. Vaccination mot pneumokocker. Uppdaterad: 1 september 2026. Hämtad: 25 september 2026.

4Center of Disease Control. “Flu and individuals with diabetes”. Publicerad: 20 mars 2024 Hämtad: 3 mars 2026.

 5Folkhälsomyndigheten [webbsida]. Vaccination mot pneumokockinfektion. Uppdaterad: 3 juli 2026. Hämtad: 25 september 2026

6Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease. (2023). ”Global Strategy for the Diagnosis, Management, and Prevention of COPD.” Hämtad: 3 mars 2026.

Relaterat innehåll

Pneumokockvaccination

Frågor & svar pneumokockvaccination

Här hittar du de vanligaste frågorna om pneumokockvaccination – vi hoppas detta kan hjälpa dig och dina kollegor i era insatser att skydda fler mot pneumokocksjukdom: