Risk för pneumokocksjukdom till följd av livsstilsfaktorer eller riskmiljöer

2022-08-12

En del livsstilsfaktorer, sociala eller geografiska miljöer är förenade med en ökad risk för allvarlig pneumokocksjukdom.^1–3

Rökare

3–4 gånger högre risk för:^2*

• samhällsförvärvad pneumoni
• pneumokockpneumoni
• invasiv pneumokocksjukdom (IPD)

Passiv rökning kan också innebära en ökad risk.⁴
5x högre risk för död inom 30 dagar vid pneumokockpneumoni.⁴
Rökare utgjorde 14,9 % av dödsfallen inom 30 dagar vid bakteremisk pneumokockpneumoni.⁴

The Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP) rekommenderar PPV23 till vuxna cigarettrökare.⁵ Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination efter individuell bedömning.¹

Personer med alkoholberoende

3–5 gånger högre risk för samhällsförvärvad eller pneumokockpneumoni^2†

5–8 gånger högre risk för IPD^2†

20–30 % av sjukhusinlagda personer med pneumokockinfektioner hade ett alkoholmissbruk enligt internationella studier.⁶

I den här patientgruppen är det vanligt med spridning utanför lungorna, såsom bakteriemi, sepsis och septisk chock.⁶

ACIP rekommenderar PPV23 till personer med alkoholberoende.⁵ Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till personer med alkohol eller narkotikaberoende efter individuell bedömning av risksituationen.¹

Riskmiljöer

Att vistas på sjukhus, förskolor, vård- och omsorgsboenden, fängelser, härbärgen för hemlösa och militära anläggningar kan innebära en ökad risk för allvarlig pneumokocksjukdom.³ Brandman, polis och ambulanspersonal är yrken där man kan utsättas för risk.³

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att, efter individuell bedömning, överväga vaccination till yrkesgruppen svetsare som är utsatta för toxisk rök.¹

Pneumokockvaccination kan vara värdefull för enskilda individer med livsstilsfaktorer som ger en ökad risk att drabbas av allvarlig pneumokocksjukdom. ⁷

---

Kunskap räcker långt

Informera om vaccination

80 % av ovaccinerade patienter i riskgrupp kände inte till rekommendationen om pneumokockvaccination.^8‡

Rekommendera vaccination

Personer är mer benägna att vaccinera sig om en sjukvårdskontakt erbjuder eller rekommenderar vaccination.⁸

Diskutera

Prata med dina patienter i riskgrupp om pneumokockvaccination och de sjukdomar som vaccinet kan skydda mot.^8,9

*Relativ risk vs friska personer: pneumokockpneumoni 18–49 år: 3,3 (3,2–3,3), 50–64 år: 4,0 (3,9–4,0), 65 år: 3,6 (3,5–3,6); IPD 18–49 år: 3,6 (2,8–4,5), 50–64 år: 4,3 (3,7–5,0), 65 år: 4,2 (3,3–5,5). Retrospektiv kohortstudie, USA 2007–2010. Totalt n= > 35 miljoner.2
†Relativ risk vs friska personer: pneumokockpneumoni 18–49 år: 3,6 (3,5–3,8), 50–64 år: 5,0 (4,0–5,2), 65 år: 3,9 (3,8–4,1); IPD 18–49 år: 7,7 (5,3–11,2), 50–64 år: 6,6 (4,8–9,1), 65 år: 5,0 (2,7–9,4). Retrospektiv kohortstudie, USA 2007–2010. Totalt n= > 35 miljoner.2
‡Belgien 2014–2018.⁸

ACIP, The Advisory Committee on Immunization Practices
IPD, invasiv pneumokocksjukdom
PPV23, 23-valent polysackaridvaccin

Relaterat innehåll

Pneumokockvaccination

Pneumokockvaccination: varför är det viktigt och vem drabbas mest?

Sjukdom orsakad av pneumokocker kan drabba alla, men är vanligast hos barn under två år och hos personer över 65 år.

Pneumokockvaccination

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination av riskgrupper

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att pneumokockvaccination erbjuds till personer som löper ökad risk för att drabbas av allvarlig pneumokocksjukdom.

Appar

Användbara appar för dig som sjuksköterska

Vi har listat några appar som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete i sjukvården.

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendationer- om-pneumokockvaccination-/?pub=56914. Uppdaterad 10 augusti 2020. Besökt juni 2021.
2. Shea KM, Edelsberg J, Weycker D, Farkouh RA, Strutton DR, Pelton SI. Rates of pneumococcal disease in adults with chronic medical conditions. Open Forum Infect Dis. 2014;1(1):ofu024. Published 2014 juni 27.
3. Park SB, Kim HJ, Cheong HJ. Environmental factors which can affect the burden of pneumococcal disease and the immune response to pneumococcal vaccines: the need for more precisely delineated vaccine recommendations. Expert Rev Vaccines. 2019;18(6):587-596.
4. Torres A, Blasi F, Dartois N, Akova M. Which individuals are at increased risk of pneumococcal disease and why? Impact of COPD, asthma, smoking, diabetes, and/or chronic heart disease on community-acquired pneumonia and invasive pneumococcal disease. Thorax. 2015;70(10):984-989.
5. Matanock A, Lee G, Gierke R, Kobayashi M, Leidner A, Pilishvili T. Use of 13-Valent Pneumococcal Conjugate Vaccine and 23-Valent Pneumococcal Polysaccharide Vaccine Among Adults Aged 65 Years: Updated Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices [published correction appears in MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2020 Jan 03;68(5152):1195]. MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2019;68(46):1069-1075.
6. Yeligar SM, Chen MM, Kovacs EJ, Sisson JH, Burnham EL, Brown LA. Alcohol and lung injury and immunity. Alcohol. 2016;55:51-59.
7. Blasi F, Akova M, Bonanni P, et al. Community-acquired pneumonia in adults: Highlighting missed opportunities for vaccination. Eur J Intern Med. 2017;37:13-18.
8. Boey L, Bosmans E, Ferreira LB, et al. Vaccination coverage of recommended vaccines and determinants of vaccination in at-risk groups. Hum Vaccin Immunother. 2020;16(9):2136-2143.
9. Froes F, Roche N, Blasi F. Pneumococcal vaccination and chronic respiratory diseases. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis. 2017;12:3457-3468. Published 2017 Dec 5.